Igår blev det en långkörare, igen. Lång dags färd mot bandsläpp. På eftermiddagen gav jag en hjälpande (?) hand till packningsgruppen och var inte hemma förns nio.

Sen jag började jobba här (praktiken är över även om jag kommer få dras med det här namnet i all evighet..) har jag tänkt att det inte skulle bli samma sak när det vankas bandsläpp. Ni vet, nervositeten och förväntningarna. Men det är det, eller, det är nästan ännu mer nervöst. Förr om åren kunde man sitta på spänn i flera dagar när man visste att något skulle komma. Minns ifjol när jag satt uppe halva natten och hoppades, hoppades så innerligt på Rage och det vrål som sen följde när hemsidan förbyttes till en svartvit bild på morgonkvisten. Nu är det samma sak, fast ännu mer. Det är något med själva släppet, och jag sitter och uppdaterar startsidan som en tok fem i nio, fast jag vet vad som kommer stå där. Kalla mig dum i huvudet, men jag antar att det är gamla synapser som helt enkelt vägrar anpassa sig. 

Så idag då. Om jag är nervös och peppad dagarna innan blir jag dum i huvudet på riktigt när vi väl har släppt. Det är hur skönt som helst, men jag har inte lärt mig hur man hoppar på nästa uppgift på samma sätt som de andra här. 

Personligen var dagens släpp det mest efterlängtade med Kings of Leon, Thåström, och Cult of Luna (som alltså var vad som mullrade i mina lurar förra veckan...) som favoriter. 

KoL och CoL i all ära, men när det mesta Thåström gjort återfinns i skivsamlingen så har han en egen plats i årets line up, som det namn som jag är absolut gladast över. På lördag drar jag upp till Stockholm och ser honom på Cirkus, och eftersom jag inte hunnit få nya plattan till dess blir det första lyssningen på mycket av det nya materialet, bortsett från "Den druckne matrosen", "Bara om min älskade väntar" och "Kärlek är för dom". Humöret kunde inte vara annat än på topp!

Idag är det tisdag och 126 dagar kvar till festivalen. Hur känns det?

Och om ni råkar se mig på någon av Larsas spelningar i sommar, då gör vi en deal att vi aldrig nämner det för mina kompisar för annars lär jag få äta upp det i resten av mitt liv.

och ps, gummistövlar är det bästa valet på festival! De är inte lika lätta att tappa bort som tygskor, tro mig. jag vet.

Skönt med Pilgrimz och Victims som släpptes idag tycker jag.

Ser särskilt mycket fram emot Victims som kommer bli något i hästväg på Stora Dans. Det kommer bli svettigt värre på trägolvet och det kommer bli grymt!

Det var inte jag. Allt är Jannes fel. Och en snöstorm i London.

Det skulle ha varit bandsläpp i dag.

Men det är inte mitt fel. Jag är fläckfri. Det är till och med mer Håkans fel än vad det är mitt. Han var ändå budbäraren.

För övrigt tror jag inte alls att Bozo vet så mycket om att föda barn. Nu ska inte jag säga så mycket för jag har aldrig testat det jag heller - men jag har en stor inlevelseförmåga och känner djup skräck och uppriktig respekt inför proceduren.

Men om Bozo är villig att simulera ett barnafödande så ställer jag så klart upp och hjälper honom med det. Vad har man annars vänner till.

Ja den textraden var en blast from the past va? Mobbade Barn Med Automatvapen, vad roligt det var med svensk hiphop då. Nästan magiskt. Jag har alltid varit svagast för hiphop som 1) svänger (såklart), 2) man vill rappa med till.

Dock hade rubriken inte så mycket att göra med vad jag tänkte skriva här. Eller, jo - fast tvärtom. Den stora nyheten är hur inkonsekventa vi är när vi flyttar fram bandsläppet från 4 februari till 3 februari - alltså i morgon.

Så då får ni hålla utkik. Det blir lite smått och gott. Och förhoppningsvis ett till bandsläpp redan nästa vecka igen.

För övrigt så är det inte många, eller någon faktiskt, som lyckats knipa vilka de tre Stora Dans-akterna är. Men jag skyller detta helt på mig själv - jag hade nog kunnat ge lite mer att gå på. Jag lovar att göra bot genom att återkomma med en ny tävling inom kort.