Det är lätt att tro att vi dött med tanke på hur sjukligt kassa vi varit på att blogga på slutet. Och det blir ännu lättare att tro det om man läst nöjessidorna i någon tidning under det senaste dygnet.

När festivalen tog slut var det bara att ladda om batterierna i några timmar och sen börja jobba inför Sonisphere med Metallica, som vi ju var med och genomförde helgen efter Hultsfred 09.

Så under veckan emellan de bägge festivalerna fick allt annat sättas på paus, för då var vi nere och städade campingen (det finns en cirka 300 kvaderatmetersplätt i Träsket/Camp Red som jag är sjukligt stolt över - det var den jag personligen fick kliniskt ren på bara sex timmar).

Men nu har vi landat efter två festivaler och omkring 60 000 festivalbesökare på två veckor. Ganska coolt med så många besök på så kort tid i en ort där det i normala fall bara bor 5 000. Vad skulle hända om man tog Stockholms invånarantal och multiplicerade med tolv? Kaos kanske?

I vilket fall som helst så är det ingen hemlighet att årets Hultsfredsfestival har gått back. Och just nu håller vi på och ser över ekonomin. Men vi planerar för fullt för nästa års festival och så sent som i går satt jag och Bokare Kleman och snackade headliners.

Så även fast en del tidningar velat bränna på med dödsannonser och minnesrunor så kan det vara bra för er att veta att vi inte har dött - vi har bara varit extremt dåliga på att blogga.

Den här veckan har jag varit nere på festivalområdet två gånger utan att ta en enda bild. Lessen för det. Lovar bättring.

Men det var liksom inte riktigt läge.

I tisdags var jag nere och sådde gräs på Pampasplanen och i går var det rundvandring tillsammans med skaparen av Sonispherekonceptet.

Vet inte om ni redan har sett det, men det kommer inget nyhetsbrev i dag. Det har vi skjutit till på söndag.

Har ju förresten glömt att berätta om intervjun med Lenka. Hon besvarade snudd inpå alla dom frågor som ni ställde här i bloggen.

Vad hon svarade? Kommer nog stå i ett programblad nära dig i sommar.

Den här veckan är det typ bara, bara, bara möten.

I går samlades hela ledningsgruppen för ett heldagsmöte. I dag är det möten med marknadsgruppen på förmiddagen och ledningsgruppen på eftermiddagen. Och i morgon är det två olika marknadsmöten.

Men sen ska vi förhoppningsvis ha spikat i princip allt brådskande inför sommaren.

I går avtackade vi förresten vår första pensionär nånsin inom föreningen Rockparty.

Det är Ekonomi-Lena som går i pension, efter att ha jobbat här i 20 år eller så.

Såg att nån hade frågat om Sonisphere: Vi avvaktar detaljer från arrangörerna AEG Live. Så fort dom spikat biljettpris och släppdatum för biljetterna så kommer vi gå ut med nyhetsbrev och lägga upp det som nyhet via vår sajt också. Med lite tur skulle det kunna komma Sonispherenyheter under den här veckan.

”Fantastisk ny musik kryddat med någon eller några som betytt mycket för nutidens sound i kombination med en gigantisk fest. Svårare än så är det inte.”

I går eftermiddag avslutade jag dagen genom att sitta ner med vår festivalchef, Per, för ett litet snack om festivalen, Sonisphere och trogna besökare. Konceptet för festivalen som Per beskriver det ser ni ovan. Det låter lika enkelt som självklart, men det finns så klart en hel del arbete som ska till för att det blir av.

Vi värmde upp med att prata allmänt om hur det känns så här när vi är i mitten av februari, det har släppts en del artister och arbetet är i full gång.

- Det känns bra. Så måste man ju säga i det här jobbet. Fast med handen på hjärtat måste jag säga att det verkligen känns bra. Vi har redan ett fantastiskt program till festivalen och det kommer bli ännu bättre framöver. Vi säljer plåtar, ja, det känns bra helt enkelt. Än så länge ligger man också på en rimlig nivå när det gäller koffein och nikotin, så rätt lugn är man än så länge.

Självklart var det svårt att inte tidigt komma in på den senaste veckans stora nyhet, Sonisphere. Endagsfestivalen med Metallica som huvudakt har onekligen rört om en del i grytan, inte minst här på vår egen hemsida. Vad är Pers egna tankar kring evenemanget och vad tror han att det kommer innebära för Hultsfred?

- Jag ser det ju mest som ett bevis på att vi har gjort många saker som varit bra, rent historiskt, och att vi har en fantastisk arena, där vi inte bara kan göra en Hultsfredsfestival på även om det är gott nog. Nu kan vi göra ytterliggare en grej, och det är ju inte vilken grej som helst. Det enda besöket i Sverige, det känns så klart otroligt. Självklart fanns det ett resonemang bakom det här, och i grunden så är det så att får man en sån här chans kan man inte tacka nej. Samtidigt får man komma ihåg att hade inte vi gjort det så hade det hamnat någon annanstans, och det hade ju inte känts så kul.

Per fortsätter sedan med att det faktiskt återstår mycket att presentera, såväl för Sonisphere som på Hultsfredsfestivalen. Vilket så klart stämmer. Med dagens släpp har en bit över 20 akter släppts, en knapp femtedel om man ser till historiken. Många besökare är minst sagt ivriga att få veta mer om sommarens festival, något som Per välkomnar med öppna armar samtidigt som orden ”det kan vi inte gå ut med än” är ett återkommande tema för vårt samtal. Just det, att vi inte kan gå ut med saker, kan göra mig som rätt färsk i organisationen stressad ibland. Man vill allt som oftast bara skrika ut allt som är på väg att hända men man får lägga band på sig själv. Hur ser festivalchefen på just den biten?

- Man ska ju vara jävligt tacksam över att vi har en publik som är så engagerade att de tycker att vår informationstakt är för låg. Sen är det ju alltid en avvägning det där med vad man släpper och inte släpper, och inte sällan är vi bundna av kontrakt att släppa vissa saker vid en viss tidpunkt. I den IT-värld vi lever i är ett släpp inte heller bara en pressrelease från oss, utan det ska synkas med management, hemsidor, agenter och så ska det ske world wide också. Det är mycket som spelar in. Men jag blir inte stressad av det, utan tycker att de ska fortsätta att ligga på oss. Det är bara bra. Vi har ett jobb att sköta och vilka ser bättre till att vi sköter det? Men de kommer i alla fall inte bli besvikna, så mycket kan jag säga.

Vi pratar vidare om engagerade besökare och deras betydelse för festivalen och hur resonemangen gick i höstas när det beslutades att flytta festivalen till juli samtidigt som man utökar den till fyra dagar. Vi pratar om huruvida man kunnat lägga festivalen någon annan stans tidsmässigt och hur stora förändringar man kan göra utan att stöta sig med den trogna festivalpubliken. Det är en fantastisk mix av människor att ta hänsyn till när en relativt stor del av besökarna är förstagångsbesökare, samtidigt som en annan stor del av publiken är vana besökare.

- Oavsett var man lägger sig ligger det en festival veckan innan eller veckan efter. Vi kände att vi behövde göra något radikalt. Vi har legat där vi låg sedan 96. Det var ett lyckat val fram till 07 och då ville vi ha till en förändring. Efter en väldigt grundlig research hittade vi det här datumet och det känns väldigt bra. Sen är det så att vanans makt är stor bland festivalbesökare, det ska man inte glömma bort, och det förstår jag. Men vi gör ju inte förändringarna för att det är skoj. Vi gör dem ju för att vi måste av olika skäl, för att förhoppningsvis öka publiken, för att locka hit bättre artister. Det är det primära att ta hänsyn till när vi tittar på sådana saker. Sen ändrar vi också en del på området, men det tror jag bara kommer upplevas till det bättre.

Framåt samtalets slut kommer vi in på mer lättsamma frågor som kommit in, bland annat vilken den bästa spelningen som Per sett på festivalen. Även om han säger sig ha för lite ro att se särskilt mycket som festivalchef så hinner han dra en rätt lång rad av spelningar på ämnet ”den bästa”, men så har han hunnit med ett par festivaler sen starten också.

- Primal Scream 1992, Nine Inch Nails 2005, alla med Union Carbide och första gången Soundtrack var med, The Leather Nun 1986, Ride, Morrisey, Mano Negra, Mary J Blige, Manic Street Preacher, Nick Cave, PJ Harvey, Thåström, Rocket From The Crypt, 16 Horsepower, Emmylou Harris, Olle Ljungström, New Order,  Peaches och 73 till.

Med det avslutar vi samtalet för den här gången. Vi får med största sannolikhet anledning att komma tillbaks med ännu mer frågor under våren.

Så där, nu när allting börjar lugna ner sig så kanske det är läge att förklara lite. Har ju varit en del debatterande här på bloggen i dag. Och dom flesta har väldigt bra synpunkter - oavsett om man tycker att det är puckat att lägga en till festival veckan efter Hultsfred eller om man anser att det här kommer bli värsta grymma grejen.

Så här är det - vi arrangerar ju Hultsfred. Och dom datumen spikade vi ganska tidigt. Sen kom AEG Live och frågade om vi ens hade möjlighet att göra en sån grej som Sonisphere. Givetvis blev vi sugna på att göra det.

Så vi arrangerar Hultsfred och hjälper AEG Live, som arrangerar Sonisphere, att genomföra Sonisphere.

I vilket fall som helst så hade det så klart varit smartast och mest lönsamt för vår del att lägga Sonisphere en annan helg som inte ligger lika nära Hultsfred 09. Men det var den här helgen och ingen annan helg som gällde. Inget utrymme för nåt annat.

Och det passar oss egentligen inte så dåligt.

Nu kan vi ju:
A) Erbjuda dom Hultsfredsbesökare som har råd/tid/ork en superfet bonus.
B) Göra Sonisphere på ett område som till stor del redan är uppbyggt.

Alternativen för vår del hade varit:
A) Att Sonisphere inte hade kommit till Sverige.
B) Att Sonisphere hade hamnat nån annanstans i Sverige - en vecka efter Hultsfred 09.

Och inget av dom alternativen kändes roliga/bra/taktiska.

Vi vet inte riktigt hur Sonisphere kommer påverka Hultsfred 09. Men vi tror och hoppas att det inte kommer påverka så mycket - annat än positivt för dom som går på bägge.

Och vi hade inte haft vare sig råd eller möjlighet att boka in dom band som kommer till Sonisphere på Hultsfred 09.

Däremot - om vi hade vetat om att Sonisphere skulle bli av innan årets biljettsläpp till Hultsfred 09, så hade vi så klart tagit hänsyn till det då. Men Sonisphere i Hultsfred blev klart ganska nyligt. Så det vi kan göra är att se över huruvida vi kan göra det här till två riktigt schyssta, sammanhängande festivalveckor med allt vad det innebär. Underlätta för publiken helt enkelt.

Vi på Rockparty har kanske inte en historia av att vara jordens mest genomtänkta strateger. Vi handlar med hjärtat. Och det här var en alldeles för rolig grej för att inte hoppa på tåget och se vart det tar oss.

Men ni ska veta en sak - och den är väldigt viktig - för oss är Hultsfredsfestivalen alltid Prio #1. Allt annat som vi gör och är med på är en bonus till Hultsfred.

Så från och med i morgon är det fullt fokus på Hultsfred 09.

Jag hoppas alla inser att vi inte gör det här för att vara taskiga någon. Ett av alternativen var som sagt att Sonisphere inte alls hade kommit till Sverige. Och kan vi bidra till att Metallica-fansen får ytterligare en chans att se bandet så vill vi göra det.

Okej, så här är det:

Vi ska genomföra två festivaler i Hultsfred i sommar. Det handlar om Hultsfred 09 och den helt nya festivalen Sonisphere. Och dom ligger helgerna efter varandra.

Just nu är Metallica det enda bekräftade bandet till Sonisphere. Men fler akter kommer släppas inom kort.

Om man vill maxa sin festivalsommar ska man så klart gå på både Hultsfred 09 och Sonisphere. Och då kan man bo på campingen under hela veckan där emellan om man vill.

Sonisphere arrangeras av AEG Live, men vi hjälper till med allt det praktiska.

Det här kommer bli så jävla mäktigt att ordet mäktigt inte riktigt räcker till.

Hultsfred - nu Sveriges officiellt festivaltätaste ort.