Som Åsa skrev finns det annat vi ägnar oss åt, utöver ett överdrivet musiknörderi, nämligen våra eminenta badminton och bandykvällar i en liten skolgympahall ett par gånger i veckan. Klart som fan vi ska dela med oss mer av dessa höjdpunkter. Skönspelet är kanske inte alltid närvarande, men sen vi började i höstas har vi klättrat rätt snabbt till en hygglig nivå. 

Nu har vi precis haft årsmöte. Det tog en halvtimme och sen drack vi kaffe och åt macka.

Precis innan årsmötet hände två saker:

1) Det tog mig ett tag innan jag kom på vilken låt det var - men sen slog det mig. Lyssna på Jukebox The Ghosts tolkning av Ace Of Base's gamla dänga It's A Beautiful Life. Jag tycker det blev svängigt!

2) Min Outlook lever igen. Jag är glad.

Nu är det snart innebandy i Råsebäckhallen med några av de fittaste kontorsråttorna i Hultsfreds kommun.

Låt oss för en gång settla det här - innebandy eller badminton?

Jag är stark förespråkare av innebandy. Men jag känner mig rätt ensam med det. Motviljan är hög, det är tur att till och med tanet Durmér har börjat hulla till sig så att de ändå pallrar sig till träningen.

Håkan har sen återkomsten efter jul tjatat om att vi alla bör sätta ihop en lista för 2008. Får ta första steget och slänga upp min.

Årets live känns ju nära till hands och listan blir uteslutande återföreningar, vilket gör att jag korar 2008 till återföreningarnas år på bästa kvällstidningsmanér.

1, Ohotad etta är At the Gates på Debaser Medis. I ett par veckor efteråt kändes det överflödigt att göra något annat. Den spelningen flög in på top tre spelningar jag sett och jag ryser när jag tänker tillbaks.

2, Rage Against the Machine på Hawaii. Jag får förbanna dagen jag föddes för att det var flera år för sent. Nu är jag precis så ung så jag inte haft chansen att se mycket av det jag skulle ha velat. Tur att man ibland får chansen att se återföreningar. Speciellt återföreningar som blåser bort all den rädsla man hade innan om att bandet ska vara trött och oinspirerat.

3, De Lyckliga Kompisarna på ett smockat Debaser Medis. Det var som ett kärt återseende när det är som bäst, med allsång på var enda jävla låt. Mart är en antihjälte i sin renaste form. Det var 90 minuters lycka rakt igenom. Covern av Ebba Gröns Turist i Tillvaron gjorde det inte sämre heller.

I övrigt var det året då Volbeat slog sig in i mitt och många andras huvuden, vilket jag är mycket tacksam för - Kontorsstereon har spelat Glasvegas så mycket att till och med jag fått kapitulera i frågan om deras storhet - Spotify har gjort mitt liv hundra gånger bättre - Min praktik på Rockparty började och tog slut, och jag kommer få leva med namnet Praktikant-Robban för resten av mitt liv - Håkan bemötte merparten av allt som sas med frasen "eller så är det du som har näsan för näsan mun", vilket verkar fortsätta in i 2009 - badminton slog sig lite oväntat in som ett av de mest debatterade ämnena på kontoret.

Men men, det var 2008. Dags att se framåt. Mot 2009, och allt som det året kommer bjuda på.