Hela dagen har varit helt underbar med uppbyggnaden av årets festivalområde. Massor med sol, hysteri och underbara festivalarbetare, det är en sån injektion av festivalpepp så jag tror jag övedoserat. Festivalområdet är en njutning så här dagarna innan festivalen. Tror att det första jag ska göra imorgon är att lägga mig på Hawaii/Pampas planen och kyssa marken... (ska tvinga med mig Håkan och Robban också) Vi ses om några dagar.

Jag sitter alltså på morgontåget från Stockholm till Hultsfred och lyssnar på Fatboy. Inget ont någonstans om Fatboy, men det ligger verkligen i närheten av vad jag vanligtvis självmant lyssnar på. Det är det där bandet som Rockabilly-Nisse tjatar om hela tiden, som han tjatat om sen vi jobbade ihop med arrangemangen. När var det, 2-3 år sen. Jag har konsekvent slagit ifrån mig, retro från ett gäng snubbar är inte vad som brukar hissa intresseflagget hos mig. Men i morse vaknade jag alltså och kände mig oförklarligt sugen på att lyssna på Fatboy.

Och det är grymt, lite segt ibland bara. Skulle föredra om alla låtar gick lite mer i Way Down Low-läge.

Jaha. Annars då? Det har spikats en del band, verkar som att vi har ett bandsläpp på gång här väldigt snart. Det är ju kul. Jag har tillbringat helgen i min hemstad Borlänge (ja just det, jag flyttade alltså från Peace&Love-kommunen till Hultsfredsbyn, och jag är väldigt nöjd med mitt val). Där gick jag bland annat en fem timmar lång promenad genom träsk och myr med min mor, bror och de två vovvarna Zack och Zeke. Det var skitjobbigt och i dag har jag träningsvärk längs med hela innanlåren.

I dag är det ledningsmöte i byn. Vi ska börja med en tripp ner till festivalområdet. Fick ett exalterat mail från chefen i går kväll där han skrev hur magiskt fin det kommer bli på området med alla förändringar, jag vill minnas att orden "extreme home makeover" användes.

Snart byte i Linköping. Kustpilen väntar. Känns som man kan det här nu.

Hoppas ni alla får en fin måndag.

Efter Håkans utspel här om dagen om frislag till alla på mig om jag inte presenterar bilder på området senast idag känns det kanske aningen tvunget att leverera.

Nere på området är de, om inte febril, så i alla fall en hel del aktivitet just nu. Det grävs, rivs och donas. 

En av de mest påtagliga förändringsprocesserna som pågår just nu är att Picknick-Kiosken inte kommer vara med oss i framtiden. En bit in i arbetet ser kiosken ut så här. 

Fast det är egentligen ingeting mot vad som händer 50 meter bakom Picknick. Åsa skrev för ett tag sen om scenlogiken här på bloggen, och berättade bland annat att vi ska vända Pampas och lägga en skön ölservering mellan Hawaii och Pampas med bra utsikt mot bägge scenerna. Just det området i mitten genomgår just nu en ganska stor förändring. Men vi lovar, det kommer bli hur fint som helst när det är klart. 

Om tretton veckor kan vi stå och blicka ut över Pampasplanen från den här platsen...



... och vänder vi oss har vi den här utsikten över Hawaii (ursäkta motljuset...)

Nere på området var vi ett gäng igår som krattade och rensade lite. Något som vi kommer göra tills att området är så fint det bara kan bli. Herr Webbredaktör for fram som ett yrväder med krattan.

 

Men nu är det ny dag, och vi är tillbaks på kontoret, och här händer det tydligen lite saker med... Håkan myspaceade just tre band som trillade in igårkväll.

Fan vad värdelöst det är med dom här veckorna som inte kickar igång med en måndag. Nu är det ju tisdag. Men det känns som måndag. Konstigt.

I morgon ska vi i alla fall ner till festivalområdet på kvällen och städa. Ska se till så att nån tar med en kamera, för det har hänt lite saker där nere redan.

Om inte bilder från området dyker upp här på torsdag får ni allihopa ett frislag på Praktikant-Robban.

I såna fall kommer han att stå vid mixerbordet på Hawaiiplanen klockan 15:00 sharp på festivalonsdagen, så kan ni ge honom varsin smäll. Fast ni får inte slå honom i ansiktet. Han är ju trots allt vår enda pretty boy.